Svenska kyrkoreformationens historia (Volume 1)

Uppgifter reserverade för medlemmar i Premium

Nå hela Geneanets bibliotek: gamla böcker, monografier, gamla tidningar etc. Fler än 3 miljoner personer indexerade, en guldgruva som du inte ska missa för att berika din släktforskning.
Från 4,13 US$ per månad

Svenska kyrkoreformationens historia (Volume 1)

Svenska kyrkoreformationens historia (Volume 1)

Källa : Internet Archive

Svenska kyrkoreformationens historia (Volume 1)

Svenska kyrkoreformationens historia (Volume 1)

Källa : Internet Archive

Resultat : PETRI


Sida 52

sägen, att bröderne Olaus och Laurentius Petri der mottagit sin första bildning.


Sida 77

ock uttryckligen af Olaus och Laurentius Petri*), med den anmärkning af den förre, att "de Svenske aktade sådant bann och


Sida 81

vilka han miste antaga att Laurentius Petri icke studerat i Wittmbrrg. Det eftersökande i +jrlfra etadeutmatrikelni urskrift, hvilkct förf. anslå


Sida 89

Olaus Petri och hans broder Laurentius Petri hade


Sida 156

1526, gift 1543 med en Ericus Petri, och moder.för fyra döttrar" af tt Yilka tre dogo i barndomen. (L e.


Sida 226

Kyrkolagen. Up-sala möte 1692. Erkebiskopen Laurent U Petri d. a. död.............. - 186.


Sida 226

Kap. 6. Biskopsval. Laurentius Petri erkebiskop i Up"


Sida 227

3). Mr Abraham, som var Laurentii Petri måg, synes väl böra vara giltig sagesman, men ban omnämner saken si flyktigt,


Sida 240

nya grundsatser: biskopsembetenas bibehållande förutsattes. Laurentius Petri yttrar i den förklaring han skref öfver Vesterås recess, sannolikt icke långt efter


Sida 241

dess kronans slott blifvit upprättade*). Laurentius Petri angifver samma skäl, och något återlemnan-de kom sedermera aldrig i fråga, möjligen äfven


Sida 242

i sin förklaring öfver reces-sen Laurentius Petri överensstämmande med den åsigt som i konungens åtgärder gjorde sig gällande. Embetet vore


Sida 245

Laurentius Petri gifver en förklaring, som väl i reces-sen inlägger en bestämd mening, hvilken icke


Sida 248

förklaring öfver recessen uttalar likväl Laurentius Petri den åsigt, att om ej yttre tvingande skäl vore, egendomen borde quarstanna vid


Sida 251

att åstadkomma detsamma. Hvarföre ock Laurentius Petri slutar sin förklaring öfver denna punkt af recessen med följande vigtiga sats, programmet


Sida 253

om det af konungen missbrukades. Laurentius Petri, kyrkans man, ville ock derföre hafva den ansedd såsom en blott tillfällig nödfallsutväg,


Sida 258

med de öfriga angifves af Laurentius Petri*). Genom gällens förening förmådde socknemännen bättre underhålla kyrka och prest: derigenom försvunne ock


Sida 272

kamereraren Mr Olof och Mr Olof Petri till klostret, hvilke undantogo och uppburo på slottet de bästa klenodicrna, och -utskiftade


Sida 317

Biskopstal. Laurentius Petri erkebiskop i Up-salu. Kyrkans öden till år £639.


Sida 320

till omkring j 50, tillföllo Laurentius Petri, hvilken ock genast af konungen erhöll bekräf-telse å ämbetet").


Sida 321

en fyratiotvåårig embetsutöfning rättfärdigade dock Laurentius Petri på det mest lysande sätt det förtroende som kallat honom att blifva främste


Sida 322

prövad i brydsammare läge an Laurentius Petri det var på den plats han nu intagit, hvarest han trängdes af en


Sida 339

de tre andelige le-damöterne er-kebiskopen Laurentius Petri (Olai broder), biskoparne Bothvid af Strengnäs (Olai vän) och Henrik af Vesterås. Sedan


Sida 353

Erkebiskopen Laurentius Petri var den som ledde öf-versättningsarbetet Men han omtalar sjelf att flere med honom


Sida 356

i hvilken bröderne Olaus och Laurentius Petri mindre vid dess början deltogo, men som mera iden första förbättringens anda sedermera


Sida 365

han endast bortlade att tilltala Laurentius Petri med namnet erkebiskop, så att denne ifrån år 1539 endast får heta biskop


Sida 391

och strid. Det var erkebiskopen Laurentii Petri d. ä. oförgängliga ära att afvärja den ena af dessa fiender, och rusta


Sida 398

sin Anda." (Scriptum contra dial. Laurentii Petri). - Af sin förra lärjunge upphöjdes han till riddare och riksråd: mördades på


Sida 399

i ett bref till erkeb. Laurentius Petri (Btazius 1. c. p. 288 s.): Quidam tanti faciunt Calvinum, ut dicere non


Sida 401

Laurentius Petri fann sig nemligen af tidsomständigheterna manad att framträda i öppen kamp emot de


Sida 402

tvenne af Laurentius Petri utgifna skrifter #), af hvilka den ena försvarar exorcismen, den andra uttryckligen förkastar


Sida 403

hvflken af Laurentii Petri förklaring mot sakr&mentarierna fann sig så träffad, att han samma år försökte gifva


Sida 409

Stockholm för att härom öfverlägga. Laurentius Petri stod fast vid den mening han redan yttrat, likväl under medgifvande att vinet


Sida 411

af min saliga broder M. Olof Petri samt med de andra som uti saken rättsinnige vorp, allmänt både muntligen och


Sida 413

Kyrkolagen. Up-sala möte 1672. ärkebiskopen Laurentii Petri d. ä. död.


Sida 415

anses vara uttalade af erkebisko-pen Laurentius Petri i flera hans skrifter, och deribland med nära nog offentlig myndighet i hans


Sida 421

första skak-tringen, ännu närmare omkring Laurentius Petri, och med mera allvar, emedan behofvet djupare kändes, blef man upp* -märksam på


Sida 422

borde raknäs lika med denna. Laurentius Petri var sjelf väl bevandrad i kyrkofäderna och åberopar dem, särdeles Augustinus, ganska ofta.


Sida 427

Detta möte var glanspunkten i Laurentii Petri lif, inseglet på hans fyratioåriga arbete. Den sjuttiotreårige lärofadren stod här ibland ett


Sida 429

i denna strid. - Huruvida Laurentius Petri verkligen författat flera skrifter An den of van anförda refutationen, våga vi ej


Sida 431

Vid Laurentii Petri A ä. död hade ett hälft århundrade förflutit sedan den riksdag i Strengnäs,


Sida 433

der antagtia grundsatser, till Erkebiskopen Laurentii Petri den äldres död 1373.


Sida 440

man bortgick ur tiden, erke-biskopen Laurentius Petri d. ä., som djupt intryckt pä denna kyrkas skick sin andes pregel. Vi


Sida 441

antogs: sannolikt hade den gamle Laurentius Petri med flit förbigått ett ömtåligt ämne, hvaruti han ej kunde med frihet ordna


Sida 441

till en del bevarad genom Laurentii Petri personliga anseende, men bevakad af konung Gustafs misstänksamhet. Om ordningen för handläggning af


Sida 456

icke med undantag af erkebiskopen Laurentius Petri d. ä., som icke studerat utrikes. Hen icke alle kunde så länge uppehålla


Sida 459

Teit (Finne, död 1545) och Ericus Petri, sedermera lärare vid Tuna skola. Mera vore kanske deruti hans skuld, att han


Sida 463

ungdom i Gustaf I25 och Laurentii Petri d. ä. dagar. - Det vanliga måttet af de presters bildning, som icke


Sida 463

äfven i detta afseende erkebiskopen Laurentius Petri d. ä., bildad genom vidsträckt läsning, men ännu mera bildad i lifvets skola,


Sida 483

riksdag . 544 skall erkebiskopen Laurentius Petri hafva låtit borttaga, till Upsala föra och der uppbränna ett krucifix som var


Sida 485

dess verksamhet varande, undantog dock Laurentius Petri d. ä. detta kringströvande och äfven utom det borgerliga samhället ställda folk, som


Sida 488

ögonblick då den vördnadsvärde erke-biskopen Laurentius Petri den äldre, mätt af ålder och ära gick till grafvens hvila, började småningom


Sida 491

stor del voro lärjungar af Laurentius Petri d.ä., och de fleste alle inhemtat sin vetenskapliga bildning vid Vittenbergs och Rostocks


Sida 492

År 1573 vid erkebiskopen Laurentii Petri död fanns ännu icke domprost i Upsala: kyrkoherde var ifrån 1572 Joachim Olai,


Sida 512

åtskilliga (brändringar och tillägg vid Laurentii Petri kyrkoordning, och konungen ville före erke-biskopsvalet sammankalla biskoparna och presterna för att begära.deras


Sida 514

likasom före honom den äldre Laurentius Petri visade sig så angelägen, begge dertill manade af det kalvi-nistiska och puritanska ofog


Sida 516

Linköping och professorn i Upsala Laurentius Petri. Det större antalet tillföll den förra, den strängare protestantiska åsigtens man, men konungens


Sida 517

fyratiotre är förut den äldre Laurentius Petri inträdde pä den bana der han med ära och lycka "frimodeligen gick många


Sida 521

Han öfvergaf således gamla erkebiskopen Laurentia Petri plan att sluta Svenska kyrkan intill den evang. Lutherska i Tyskland, just vid


Sida 529

Guds nåd, Sr en af Laurentius Petri d. å., hans broder Olaus och biskoparna vid e U möte i Arboga


Sida 531

af hans företrädare den äldre Laurentius Petri använda,* och med hvilka månge ännu lefvande prester blifvit invigde i sina embeten"),


Sida 543

kunde i allmänhet icke fatta Laurentii Petri stållning, utan a U betrakta honom som blott redskap.


Sida 543

vid slutet af år 1576"). Laurentius Petri visade en villfarighet, som liturgiens befordrare förstodo att alltförväl begagna, och som han


Sida 546

äfven voro de tvenne kaplanerne Ericus Petri och Petras Erici, afsattes d. 7 sept., dagen före jungfru Marie födelsehögtid, ifrån


Sida 565

hvarmed de handlade. Äfven erkebiskopeu Laurentius Petri, hvilken redan före mötet i Stockholm anklagades att hafva yttrat det den nya


Sida 588

i en förbindelse, hvilken erkebiskopen Laurentius Petri d. y. förklarat olaglig**). Den förre mannen blef efter sin hemkomst mördad af


Sida 622

var en dotter af erkebiskopen Laurentius Petri d. A. - Källan för vår framställning Ar Retat err. Herb. fol. Z


Sida 626

Linköping, och sedan skolmästaren derstädes Nils Petri, till dess den sistnämndes fader den förr nämnde Petrus Caroli i Kalmar, nu


Sida 626

par år af superintendenter, en Klas Petri poeni-tentiarius i Linköping, och sedan skolmästaren derstädes Nils Petri, till dess den sistnämndes


Sida 647

utgifvandet af de hittills otryckta Laurentii Petri d ä. skrifter, om hvilka vi i det föregående nämnt*"). De hade anseende


Sida 649

en ingång forpåfve-dömet: kort efter Laurentii Petri d. ä. död hade man börjat närma sig de påfviska, "till dess att


Sida 658

uppsattes af skolmästaren i Upsala Petrus Petri vid den tid det prestmöte inom erkestiftet skulle öppnas, vid hvilket man befarade


Sida 662

- Äfven kaplanerne i Stockholm Ericus Petri och Engelbert"), fängslades, samt kyrkoherden i Täby af erkestiftet Johannes Johannis, hvilken skrifvit


Sida 674

och den kyrkoordning som erkebiskopen Laurentius Petri d. ä. infört och stadgat. Han frågade presterna. om de kunde lofva och


Sida 684

vid döpelsen, hvilken den äldre Laurentius Petri försvarat emot sin tids kalvinister. Man beslöt äfven nu att bibehålla den såsom


Sida 688

der göras, och Olai och Laurentii Petri d. ä. skrifter sammansökas och tryckas, äfvensom Svenska psalmboken med återinförande af de


Sida 692

hvilka omkring trettio år tidigare Laurentius Petri d. ä. i alldeles samma frågor yrkat emot konung Erik och D. Beurreus.